littlegirls

Jag är en djurmänniska, jag älskar djur oavsett om det är i form av mat eller som socialt umgänge.
Jag har haft nästan alla typiska husdjur som en svensk kan ha. Jag har haft katt, kanin, möss, löss, undulat och nu även en hund som vi tar hand om varje vardag.

Katt har vi inte numera eftersom min ömma moder är allergisk mot dessa djur. Och kaniner har vi haft några stycken av. Men alla dog.
:(

För något år sedan hade jag två undulater. Pippin och Fridolin, Pippin var äldst men samtidigt rätt dum i huvudet. Han gillade att hänga upponer och gunga fram och tillbaka.


Fridolin är en surpuppa och vill varken bli handtam eller vara social. Om det är dålig musik på radion så skriker han och flyger omkring. Jävla otacksamma fjäderfä.

Pippin dog för ett halvår sedan, han flög in i väggen och fick troligen en hjärnskakning (han sög på att flyga). Så vi hade honom i ett stort påskägg tills vi orkade åka ut i skogen och begrava fågeln.
Fridolin lever fortfarande, men är lika sur som alltid. Han är väldigt söt, stora ögon, men inte fan vill han bli tam hur mycket vi försöker. Vi är odjur och vi SKA äta upp honom, det är vad han tänker.

Nu, idag, så skaffade vi en till undulat. Han heter Figaro och påminner väldigt mycket om Leif GW Persson.

Han är 4 år gammal och redan väldigt handtam, så förhoppningsvis så kommer denna fågel att lära Fridolin att hans ägare inte tänker äta upp honom. Man märker direkt vem som är The Boss när Figaro klev in i buren. Fridolins skrik och skrän kommer aldrig att bita på den hära Motherfuckern.

Det jag ser fram emot mest just nu är att få Figaro att sitta på mitt finger :D det får jag pröva imorgon! Godnatt folket!